De flesta av mina kompisar visste att barn inte låg så långt borta i planeringen och vi hade redan pratat om hur man resonerade kring att berätta tidigt eller inte.
Mina universitetsvänner fick veta redan i vecka 6, då jag hade en liten tjejmiddag. A frågade hur det gick med bebisförsöken och jag sa att det gått väldigt bra, vilket resulterade i glada miner runt hela bordet! Eftersom min kompis C redan har en liten Oliver som är född 2009 och L väntar en liten pojke till maj så blev det naturligtvis en hel del bebisprat. Det känns väldigt bra att kunna dela något sånt här med sina vänner!
På annandagen åkte J och jag till Bollnäs med S och N för att spendera lite tid i S's familjetorp. Då jag redan börjat må ganska så illa och var väldans trött kände jag att jag inte orkade hålla på och ljuga och dölja graviditeten, så på vägen upp (under en middagspaus på Burger King) så berättade vi för dem.
Mitt andra kompisgäng fick även de veta under en tjejmiddag. De hade tydligen misstänkt det redan eftersom jag under en födelsedagsfest bara hinkat i mig mineralvatten och J hade frågat en hel del bebisfrågor till de närvarande småbarnsföräldrarna.
De flesta av våra vänner fick veta lite pö om pö när vi träffade dem och alla blev väldigt glada!Även om man räknar med att det blir bara positiva reaktioner på ett bebisbesked känns det skönt när man får glada kommentarer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar